17 December, 2025
Vilka forskningsresultat från 2025 förändrar synen på handelns villkor?
Under året har vi på HFI forskat om allt ifrån hur sänkta arbetsgivaravgifter påverkar sysselsättningen till hur gågator påverkar fastighetsvärden. Våra forskningsresultat har bidragit med nya insikter både för politiken och näringslivet. Vi har nu samlat sex resultat som under året stuckit ut.
Monopson eller ej? Debatten fortsätter
I rapporten ”Sysselsättningseffekter av sänkta kostnader för att anställa” analyserar Niklas Elert, Niklas Rudholm och Hans Seerar Westerberg vilka sysselsättningseffekter förändrade kostnader för att anställa har, och om svenska ingångslöner måste höjas eller sänkas för att nå full sysselsättning. Rapporten visar att det är fackföreningarna som har makten över ingångslönerna, vilket gjort att de ligger över de nivåer som skulle ge full sysselsättning. Resultaten har under 2025 gett upphov till en debatt mellan ett flertal nationalekonomer.
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga – en fortsatt aktuell fråga
Effekter av sänkta arbetsgivaravgifter för unga har under året varit en hett debatterad fråga. I en artikel av Niklas Rudholm, Niklas Elert och Hans Seerar Westerberg finner forskarna att den sänkta arbetsgivaravgiften 2007 hade positiva effekter både på antalet nya anställda och antalet arbetade timmar för befintligt anställda. Effekten är betydligt större än vad tidigare forskning visat. Dessutom har regeringen beslutat om en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga från och med 1 april 2026.
Platssamverkan i utsatta områden – vad säger forskningen?
I takt med att trygghetsfrågor klättrar uppåt på den politiska agendan lyfts platssamverkan allt oftare fram som ett verktyg för att stärka utsatta områden. Trots detta har kunskapen om dess effekter varit begränsad. Därför sammanställer Oana Mihaescu, Niklas Elert och Anders Bornhäll den befintliga forskningen i en rapport. Forskarna identifierar fyra typer av åtgärder och visar vad studier hittills konstaterat om effekter på brottslighet, företagande och platsens attraktivitet.
Strikta revisionsregler hämmar svenska företags konkurrenskraft
Sverige har fortfarande bland de hårdaste regelverken i hela EU gällande vilka företag som måste ha revisor, trots att frivillig revision infördes för mikroföretag 2010 för att stärka konkurrenskraften. En rapport av Niklas Rudholm, Fredrik Hartwig och Asif M Huq visar att mikroföretag som själva får välja om de ska revidera sina bokslut eller inte har en bättre lönsamhetsutveckling och betalar något mer i skatt än likvärdiga företag som lyder under revisionsplikt. Rapporten väcker därför frågan om det är dags att förändra det svenska regelverket.
Kan ökad internationalisering av e-handeln göra svensk ekonomi mera konjunkturkänslig?
När e-handeln blir allt mer global väcks frågan om hur sårbar svensk ekonomi är för kostnadschocker i andra länder. En artikel av Kenneth Carling, Charlie Lindgren och Niklas Rudholm visar att de nordiska e-handelsmarknaderna är integrerade för produkter som enkelt kan handlas över gränserna, vilket innebär att prisförändringar i ett land snabbt får genomslag i grannländerna. Samtidigt konstaterar forskarna att den ökade internationella konkurrensen också ger tydliga vinster för konsumenterna i form av lägre priser och större utbud.
När bilarna försvinner stiger priserna
Under det senaste decenniet har en tydlig tendens i stadsutvecklingen varit att återta det urbana rummet för fotgängare, i syfte att återskapa en balans mellan marknadsplatsen, trafiken och de offentliga rummen. Forskning från Oana Mihaescu visar att en ökning med tio meter i gågatulängd är förknippad med en prisökning på cirka tre procent för bostadsfastigheter och tio procent för kommersiella fastigheter inom 500 meter från den nya gågatan. Detta motsvarar omkring 900 kronor per kvadratmeter för både bostäder och kommersiella lokaler.