Före 2010 var Sverige ett av få europeiska länder som tvingade alla aktiebolag oavsett  storlek att ha en revisor, och Sverige har än idag bland de striktaste reglerna inom EU för vilka företag som måste revidera sina årsredovisningar. I ett försök att förbättra svenska företags internationella konkurrenskraft infördes 2010 frivillig revision för mikroföretag i Sverige.

I denna rapport visas att de mikroföretag som ligger under gränsen för frivillig revision och frivilligt reviderar sina bokslut betalar något mer i skatt än likvärdiga företag som fortfarande lyder under revisionsplikten. Orsaken till detta är att företagen som givits frihet att välja bort revision kan välja det alternativ som är mest lönsamt för företaget. Företag som vill öka sitt kassaflöde kan välja bort revision och de kostnader som är förknippade med denna, medan företag som istället vill ha en lägre kostnad för kapital till investeringar kan välja att fortsätta revidera sina bokslut.

I en tidigare studie visades att möjligheten att välja bort revison lett till ökad sysselsättningstillväxt i de företag som tilläts välja. I denna rapporten och den artikel avsedd för publicering i en vetenskaplig tidskrift den bygger på visas vi att de företag som ligger under gränsen för frivillig revision och frivilligt reviderar sina bokslut också har en något bättre lönsamhetsutveckling, och därigenom också betalar något mer i skatt, än i övrigt likvärdiga företag som fortfarande lyder under revisionsplikten.

Att Sverige har striktare regler än våra konkurrentländer för vilka företag som tvingas revidera sina årsredovisningar gör att svenska företag i många fall har högre kostnader för revision än företag i andra länder. Utifrån vår nya rapport om hur införandet av frivillig revison påverkat skatteundandragande i de påverkade företagen, samt våra tidigare studier av hur reformen påverkat ekonomisk brottslighet samt företagstillväxt (Huq m fl., 2021; 2022), vore det önskvärt om vi i Sverige åtminstone anpassade reglerna för frivillig revision till de vanligast förekommande nivåerna inom EU, den gemensamma marknad vi ju säger oss tillhöra.

Detta är rapport nummer 2025:1 för Handelns forskningsinstitut (HFI). Du kan läsa den här.

En engelsk version avsedd för publicering i en internationell vetenskaplig tidskrift, HFI Working Paper No. 41, hittar du här.

De tidigare publicerade vetenskapliga artiklarna finns att läsa här och här.

Den tidigare rapporten om reformens inverkan på ekonomisk brottslighet hittar ni här.