Den 23–25 mars 2026 hölls den 53:e upplagan av European Public Choice Society’s årliga konferens i Madrid. Konferensen samlade forskare från hela världen med fokus på beslutsfattande, politisk ekonomi och institutionell analys. Under tre intensiva dagar presenterades omkring 250 forskningsbidrag och deltagarna fick möjlighet att diskutera aktuella frågor inom public choice och närliggande fält.

Från HFI deltog tre forskare som presenterade pågående projekt. Hans Seerar Westerberg presenterade sitt postdoc projekt om hur brottslighet påverkar handelsföretag i utsatta områden. Studien analyserar hur olika typer av brott påverkar företags beslut att expandera, minska ner på, eller flytta sin verksamhet, samt hur lokala faktorer som sysselsättning, utbildningsnivå och befolkningssammansättning samspelar med dessa effekter. Syftet är att bidra med en mer nyanserad bild av hur brottslighet påverkar handelns förutsättningar och att identifiera vilka områden som uppvisar större motståndskraft över tid. Läs mer om projektet här. 

Niklas Elert presenterade ett projekt om platssamverkan och dess betydelse för trygghet och lokal ekonomisk utveckling. Platsbaserade samarbeten används för att öka trygghet och stärka lokala ekonomier, men kunskapen om effekterna av olika slags platssamverkan är splittrad. Projektet utvecklar ett ramverk baserat på tre institutionella faktorer – resurser, formalisering och samordning – och ger en översikt av vilken typ av platssamverkan som fungerar, när och varför. Författarna pekar också ut en forskningsagenda som betonar behovet av mer institutionell analys, bredare utfallsmått och utvärderingsmetoder som tar hänsyn till programmens utformning. Studien erbjuder därmed ett samlat ramverk och en översikt av forskningsläget som kan hjälpa beslutsfattare och praktiker att förstå vad som fungerar, under vilka förutsättningar och varför. Läs mer om projektet här. 

Även Anders Bornhäll presenterade forskning, i detta fall en utvärdering av det särskilda driftstödet till dagligvarubutiker i glesbygd. Studien undersöker i vilken utsträckning stödet har bidragit till att bromsa nedläggningen av butiker och stärka tillgången till grundläggande kommersiell service. Bland annat analyseras hur stödet påverkat butikernas överlevnad, sysselsättning och ekonomiska resultat, samt hur stödet har använts i praktiken. Resultaten visar bland annat att driftstödet stärkt glesbygdsbutikernas möjligheter att överleva, samt förbättrat deras lönsamhet och ökat personalens antal arbetade timmar. Läs mer om projektet här.