Projekt
Ska hela Sverige leva? En ex-ante ex-post effektutvärdering av det särskilda driftstödet för kommersiell service i glesbygd
Finansiär: Handelsrådet
Projektledare: Oana Mihaescu, HFI
Projektperiod: 2024 – 2025
Sedan mitten av 1990-talet har en tredjedel av de butiker som fanns i glesbygdsområden försvunnit. Dagligvarubutikerna i dessa glesbygdsområden har en central roll som sträcker sig bortom deras direkta funktion som leverantörer av dagligvaror. De erbjuder också tillgång till posttjänster och apoteksprodukter och främjar social interaktion och samhällsengagemang. För att säkerställa överlevnaden av dessa butiker infördes ett särskilt driftstöd till dagligvarubutiker i sårbara och utsatta områden. Stödet infördes 2016 och expanderades 2018, då fler företag blev berättigade till stöd. Under 2016 och 2017 tog cirka 180 försäljningsställen emot stödet. Efter expansionen 2018 steg antalet stödmottagare till cirka 270.
Syftet med detta projektet är att undersöka hur effektivt det särskilda driftstödet till dagligvarubutiker är, dvs. om det uppnår syftet att bryta den negativa trenden i tillgången till grundläggande samhällsservice. Mer specifikt avser vi att besvara följande frågeställningar:
- Har utvecklingen mot försämrad service i glesbygden hejdats efter implementeringen av stödpaketet? I vilken utsträckning har stödpaketet bidragit till att butikerna överlever i glesbygdsområdena? Har stödpaketet bidragit till signifikanta förändringar för butikerna i termer av omsättning, sysselsättning, produktivitet, vinster samt rörelsemarginaler?
- Påverkas de butiker som inkluderades vid expansionen av stödet som skedde 2018 på samma sätt som de ursprungliga stödmottagarna?
- Hur har butikerna använt stödet – för att öka lönerna, antalet arbetade timmar, antalet anställda eller i något annat syfte?
- Hur ser de faktiska resultaten ut jämfört med den prognosen som gjordes innan stödet infördes som en del av Regerings utredning (SOU 2015:35)?
Vi kombinerar tre olika datakällor, vilket ger oss tillgång till ett omfattande datamaterial med bästa förutsättning att studera forskningsfrågorna inom detta projekt. Utöver att se om någon mottagit stöd eller inte, kan vi se variationer i stödets storlek till det enskilda försäljningsstället och om det förlorat/återfått stödet något av åren. En styrka i detta datamaterial är att vi kan mäta mindre förändringar i butikernas anpassning. Om stödet har lett till att fler medarbetare har fått arbeta heltid, eller om butiken tack vare stödet, kunnat ha öppet längre på kvällar och helger, så kommer vi att kunna identifiera de effekterna. Studier som försöker att estimera stödets effekt utan att ta hänsyn till dessa faktorer riskerar att underskatta vilken effekt stödet har haft. Dessa anpassningar är inte möjliga att studera utan det detaljerade datamaterial som vi har tillgång till för detta projekt. För att beräkna effekterna använder vi en difference-in-difference-analys genom att använda matchningsmetoder för att identifiera optimala behandlings- och kontrollgrupper. Vi kontrollerar även om butikerna har fått andra typer av stöd under analysperioden. DiD-metoden är dock särskilt designad för att inte påverkas av andra faktorer som exempelvis andra former av stöd.
Minskningen av antalet glesbygdsbutiker har lett till att många mindre orter har förlorat sin sista butik och att invånarna i dessa områden befinner sig långt ifrån det närmaste försäljningsstället för dagligvaror. Då detaljhandelsbutikerna är väldigt viktiga för ortens attraktivitet kan avsaknaden av en butik bidra till att vidare öka avfolkningen i dessa glesbygder. Dessutom innebär detta besvär, särskilt för vissa kundgrupper såsom de äldre konsumenterna, som är ofta också de som blir kvar i dessa områden, och de som inte har tillgång till bil. Den minskade tillgången för konsumenterna ökar även transportkostnaderna och därmed också miljöbelastningen. Om vår utvärdering visar att de negativa trenderna fortsatt trots stödet avser vi att ge förslag på ytterligare/alternativa åtgärder för att förstärka tillgången till grundläggande kommersiell service och därmed bryta den negativa trenden för samhällsservice på den svenska glesbygden.
Projektdeltagare: Oana Mihaescu, Handelns Forskningsinstitut, Anders Bornhäll, Handelns Forskningsinstitut, Olga Lark, Lunds Universitet.