Effekten av lokala samverkansprogram på brottslighet, företagsklimat och platsens attraktivitet i utsatta storstadsområden

Brottslighet och otrygghet riskerar att hämma både ekonomisk och social utveckling i socioekonomiskt utsatta områden. För att motverka sådana problem har olika former av platssamverkan vuxit fram i dessa områden. Platssamverkan innebär att offentliga och privata aktörer, såsom kommuner, fastighetsägare, företag, polis och civilsamhälle, samordnar sina resurser och insatser i ett visst område.

Projektet studerar platssamverkan på två huvudsakliga vis. För det första undersöker vi vilka typer av platssamverkan som fungerar under olika förutsättningar. Resultaten, som bygger på en genomgång av den internationella forskningen, visar att effekterna av platssamverkan beror på hur programmen organiseras. Program med goda gemensamma resurser, tydliga styrningsformer och långsiktig samordning uppvisar starkast evidens för minskad brottslighet. Mer informella och lokalt drivna initiativ har mindre entydiga effekter även om de kan stärka de boendes engagemang och förbättra den upplevda tryggheten.

För det andra fokuserar vi specifikt på effekterna av frivillig platssamverkan på brottslighet, upplevd trygghet, företagande och platsens attraktivitet i utsatta storstadsområden i Sverige. Programmen hämtar i de flesta fall inspiration från den internationella modellen Business Improvement Districts (BIDs); följaktligen har de en relativt hög grad av formalisering, med tydliga aktörer, mål och återkommande arbetsformer. Vi jämför BID-områdenas utveckling med utvecklingen i utsatta områden som saknar sådana program. Vi använder en mixed-methods-ansats som kombinerar registerdata, analyserade med difference-in-differences-metoder, med en enkät riktad till drygt 300 företagsrepresentanter i fem programområden och tolv kontrollområden. Huvudresultaten lyder som följer.

• Brottslighet: Vi finner inga tydliga belägg för att BID-programmen minskar den totala brottsligheten. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda effekter på narkotika- och andra specialstraffsrättsliga brott, skadegörelse eller våldsbrott. Robusthetsanalyserna pekar på en möjlig minskning av tillgreppsbrott.
• Upplevd trygghet och företagsklimat: Företagsrepresentanter i områden med BID-program uppger i större utsträckning än företag i kontrollområdena att området har blivit en bättre plats att bedriva verksamhet på, att de känner sig tryggare och att tryggheten har förbättrats över tid. För de flesta brottstyper utvecklas dock den rapporterade brottsutsattheten på liknande sätt i program- och kontrollområdena. Undantaget är inbrott, där företag i programområdena rapporterar en större minskning.
• Befintliga företags ekonomiska utveckling: Vi finner inga statistiskt säkerställda effekter på omsättning, antal anställda eller personalkostnader under de tre första åren efter att programmen införts. Företag i BID-områdena utvecklas i stort sett på samma sätt som jämförbara företag i utsatta områden utan sådana program.
• Den lokala företagsdynamiken och platsens attraktivitet: Vi finner inte heller några statistiskt säkerställda effekter på antalet arbetsställen, inflödet eller utflödet av företag eller företagsflyttar. Sammantaget tyder resultaten inte på att de frivilliga BID-programmen förändrar den lokala företagsdynamiken under de första tre åren efter införandet. Vi finner inte heller några statistiskt säkerställda effekter på områdenas attraktivitet, mätt genom fastighetspriser.

Resultaten tyder på att frivilliga BID-program har större betydelse för hur den lokala miljön upplevs än för faktiska brottsnivåer och ekonomiska utfall. Att upplevd trygghet förbättras utan att brottsligheten minskar behöver inte vara en motsägelse. Förbättrad belysning, renhållning, ökad närvaro och andra förändringar i den lokala miljön kan påverka hur trygg en plats upplevs även om den faktiska brottsligheten knappt påverkas.

De få statistiskt säkerställda effekterna tycks inte bero på bristande organisation, utan snarare på att BID-programmen främst arbetar med trygghet och fysisk miljö. Insatserna omfattar exempelvis trygghetsvandringar, belysning, renhållning, trygghetsvärdar, väktare och platsaktivering. Insatser för företagande och kommersiell utveckling, såsom företagsrådgivning, etableringsstöd och utveckling av kommersiella lokaler, är betydligt ovanligare.

Det bör också betonas att svenska frivilliga program ofta har mindre ekonomiska resurser än större lagreglerade BID-program i andra länder. De har därför begränsade resurser i förhållande till de stora problem som de utsatta områdena brottas med. Åtgärder i den lokala fysiska miljön kan bidra till att minska ordningsstörningar, tillgreppsbrott och otrygghet, men knappast kriminella nätverk, narkotikamarknader och grovt våld. Sådana problem kräver sannolikt mer omfattande och långvariga insatser från fler samhällsaktörer. Tidigare forskning visar också att BID-program i ekonomiskt svagare områden ofta verkar under andra förutsättningar än centrala, resursstarka BIDs.

Projektets resultat är särskilt relevanta givet den nya lagen om avgift för områdessamverkan som infördes den 1 augusti 2026. Lagen kan skapa bättre förutsättningar för långsiktig finansiering och kontinuitet, men resultaten visar samtidigt att mer resurser i sig inte är tillräckligt. Framgångsrik platssamverkan kräver tydliga kopplingar mellan problemen som ska lösas, aktörerna som deltar, resurserna som avsätts och de konkreta åtgärder som genomförs. Om målet är att stärka företagandet krävs insatser som riktas mot näringsverksamhet och kommersiell utveckling. Om målet är att påverka omfattande och komplex brottslighet krävs större resurser, längre åtaganden och insatser från fler aktörer. Platssamverkan bör därför ses som ett verktyg som behöver anpassas till det lokala sammanhanget, snarare än som en standardiserad modell som kan förväntas ge samma resultat överallt.

Projektdeltagare: Oana Mihaescu, Handelns Forskningsinstitut; Niklas Elert, Handelns Forskningsinstitut; Anders Bornhäll, Handelns Forskningsinstitut; Rebecka Thunman, Handelns Forskningsinstitut; Albert Carling, Handelns Forskningsinstitut.

Publiceringar:

• Läs rapporten Platssamverkan i utsatta områden: Vad vet vi? här.
• Läs underlagsrapporten till utredningen om åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön (LI 2023:5) här.
• Läs WP Place-based collaboration: A review här.
• Läs WP How do voluntary Business Improvement Districts change crime and percieved safety in vulnerable areas? Evidence from Sweden här.

Relaterade nyhetsinlägg: 

• Nyhetsinlägg om nytt WP How do voluntary Business Improvement Districts change crime and percieved safety in vulnerable areas? Evidence from Sweden här.
• Nyhetsinlägg om nytt WP Place-based collaboration: A review här.
• Nyhetsinlägg om Niklas Elerts presentation av atikeln Place-based collaboration: A review på European Public Choice Society’s årliga konferens i Madrid här.
• Nyhetsinlägg om Oana Mihaescus presentation om BIDs ur ett forskningsperspektiv hos Key City Group här.
• Nyhetsinlägg om ny rapport Platssamverkan i utsatta områden: Vad vet vi? här.
• Nyhetsinlägg om Oana Mihaescus presentation på ERSA-konferensen i Aten om hur BID-program påverkar företagandet i de områden de införs här.
• Nyhetsinlägg om HFI:s remissvar på betänkandet SOU 2025:5 Avgift för områdessamverkan – och andra åtgärder för trygghet i byggd miljö, här & här.
• Nyhetsinlägg om den nya underlagsrapporten till utredningen om åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön (LI 2023:5) här.
• Nyhetsinlägg om uppdraget från Regeringskansliet att skriva underlagsrapporten till utredningen om åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön (LI 2023:5) här.
• Nyhetsinlägg om Oana Mihaescus webinarium om fördelarna med BID-program här.