Det fick HFI:s forskare Niklas Elert, Anders Bornhäll och Niklas Rudholm prova på i ett projekt finansierat av Handelsrådet som nu resulterat i ett working paper.

I artikeln undersöker författarna hur företag påverkades av den planerade miljözon klass 3 i centrala Stockholm – en miljözon där endast elfordon, bränslecellsfordon och vissa gasfordon skulle tillåtas. Studien kombinerar en litteraturöversikt med två enkätvågor riktade till butiker, restauranger och serviceföretag inom och utanför den planerade zonen.

Enkätresultaten visar att företag inom zonen var betydligt mer negativa till miljözonens förväntade effekter på omsättning och Stockholms ekonomiska utveckling, men också betydligt mer benägna att redan före införandet börja anpassa sin verksamhet, exempelvis genom förändrade leveranslösningar. Studien visar därmed att företag kan uppfatta en policy som ekonomiskt problematisk men ändå anpassa sig till den om den uppfattas som trovärdig och sannolik att genomföras. 

När miljözonen senare stoppades och till slut avskaffades var företag inom zonen också mer positiva till avskaffandet än företag utanför zonen. Studien visar dessutom att företag inom den planerade miljözonen oftare hade lämnat området när den andra enkätvågen genomfördes. Samtidigt blev skillnaden betydligt mindre tydlig när hänsyn togs till att dessa företag redan från början rapporterade svagare affärsläge och framtidsutsikter. Resultaten ger därför inget tydligt stöd för att miljözonen i sig ledde till fler nedläggningar eller omlokaliseringar, även om möjligheten till vissa negativa effekter inte helt kan uteslutas.

Artikeln jämför också miljözonen med en annan typ av stadsreglering i Stockholmsområdet, nämligen den mer gågatecentrerade stadsmiljözonen på Södermalm. Där var attityderna betydligt mer positiva bland företag inom området, vilket tyder på att företags acceptans av miljöregleringar beror starkt på hur väl regleringen passar områdets befintliga verksamheter och stadsstruktur.

Litteraturstudien visar att miljözoner skiljer sig från exempelvis trängselskatter och gågator genom att de bygger på tekniska restriktioner snarare än ekonomiska incitament eller fysisk omgestaltning. Detta tenderar att skapa mer ojämnt fördelade kostnader och större oro bland direkt berörda företag.

Läs working paper här.