Kan frivillig platssamverkan göra utsatta områden tryggare och samtidigt minska brottsligheten? I det nya WP:t “How do voluntary Business Improvement Districts change crime and perceived safety in vulnerable areas? Evidence from Sweden” undersöker Anders Bornhäll, Niklas Elert, Oana Mihaescu och Rebecka Thunman effekterna av svenska frivilliga Business Improvement Districts (BIDs). Resultaten visar en skillnad mellan faktisk brottslighet och upplevd trygghet.

I studien analyseras frivilliga BID-liknande platssamverkansprogram i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige. Till skillnad från de internationella BID-modellerna som ofta regleras genom lagstiftning har de svenska initiativen byggt på frivillig samverkan mellan exempelvis fastighetsägare, företag och kommuner. Insatserna omfattar bland annat förbättrad belysning, städning och underhåll, trygghetsvandringar, trygghetsvärdar, aktiviteter på offentliga platser och sommarjobb för unga.

Med hjälp av detaljerad brottsstatistik och synthetic difference-in-differences undersöks hur införandet av BID-programmen har påverkat den registrerade brottsligheten. Analysen omfattar 15 BID-program och studerar bland annat effekterna på total brottslighet, stölder, skadegörelse och våldsbrott. Den empiriska brottsanalysen kompletteras med en enkät bland drygt 300 företagare, chefer och anställda i områden med och utan BID-program.

Resultaten från den empiriska analysen av brottsligheten visar inga statistiskt säkerställda effekter. Det gäller såväl den totala brottsligheten som de enskilda brottskategorierna. Robusthetstester tyder samtidigt på att effekterna kan skilja sig mellan olika platser och typer av brott.

Enkäten ger däremot en mer positiv bild. Företag i områden med BID-program uppger i högre grad att området har blivit en bättre plats att bedriva verksamhet på och att tryggheten har förbättrats. De upplever också en högre trygghet i dag. Däremot finns generellt inga tydliga skillnader i företagens faktiska utsatthet för brott, med undantag för inbrott där utsattheten har minskat mer i BID-områdena.

Studien pekar därmed på en viktig skillnad mellan brottslighet och upplevd trygghet. Platssamverkan tycks framför allt kunna påverka hur den lokala miljön upplevs och används, även när insatserna inte leder till mätbara minskningar av den registrerade brottsligheten. Författarna betonar därför att utvärderingar av platssamverkan inte enbart bör utgå från brottsstatistik. Ökad trygghet kan i sig få betydelse för exempelvis kundflöden, investeringar och hur människor använder offentliga platser.

Projektet är finansierat av Hakon Swenson Stiftelsen.

Läs WP nr 47 här.