Enligt ny arbetsmarknadsforskning som utgår från att arbetsgivarna har lönesättningsmakt är svaret ja. Men mycket av denna forskning är gjord i USA och andra länder med arbetsmarknader som inte påminner så mycket om Sveriges. I en ny rapport, skriven på uppdrag av Svenskt Näringsliv, gör Niklas Elert och Hans Seerar Westerberg därför en översikt av forskningen kring arbetsgivares lönesättningsmakt och ingångslöners sysselsättningseffekter i Sverige och jämförbara länder.

Översikten visar att teorin om arbetsgivares lönesättningsmakt inte går att tillämpa på svenska förhållanden, sannolikt eftersom de starka facken länge fungerat som en motvikt mot arbetsgivarnas lönesättningsmakt. Tvärtom är den empiriska bilden tydlig: höjda ingångslöner leder till lägre sysselsättning i Sverige och jämförbara länder.

Ladda ner rapporten här.