Niklas Elert och Magnus Henrekson (IFN), har publicerat den nya vetenskapliga artikeln Incentivizing innovative entrepreneurship in quasi-markets: theory and evidence from Sweden’s schools and nursing homes i den internationella tidskriften Small Business Economics. I artikeln undersöker forskarna varför marknadsliknande system i välfärden inte alltid har skapat den innovationskraft som reformerna syftade till.

Sverige har lång erfarenhet av så kallade kvasimarknader, där offentligt finansierade välfärdstjänster utförs av konkurrerande offentliga och privata aktörer. Med skolan och äldreomsorgen som exempel visar författarna att konkurrens och möjligheten att gå med vinst är viktiga drivkrafter för entreprenörskap och innovation – men att de inte är tillräckliga.

För att konkurrensen ska leda till bättre och mer innovativa tjänster på välfärdens kvasimarknader måste både brukare och utförare ha tillgång till tillförlitlig information. Brukarna behöver kunna se skillnader i kvalitet och göra välinformerade val, medan utförarna måste ges tydliga signaler om vilka lösningar som faktiskt uppskattas. När målen är otydliga eller kvalitetsmåtten brister riskerar konkurrens och vinstintresse att styra verksamheterna i fel riktning.

Forskarna lyfter fram tre områden där de institutionella förutsättningarna behöver stärkas. För det första bör brukarnas valfrihet förbättras och konkurrensen i högre grad ske löpande, inte enbart när offentliga upphandlingar genomförs. För det andra behövs mer begripliga och jämförbara kvalitetsmått, exempelvis genom lättillgängliga och tillförlitliga utvärderingar.

För det tredje måste systemen kunna hantera verksamheter som misslyckas utan att elever och omsorgstagare drabbas. Framgångsrika utförare behöver kunna växa och sprida sina arbetssätt, samtidigt som svaga aktörer kan lämna marknaden under ordnade former. Det skulle både skydda brukarna och skapa starkare incitament för förbättringar.

Författarnas slutsats är att välfärdens kvasimarknader inte bara kan var modeller för upphandling eller fördelning av skol- och omsorgspeng. De behöver utformas som system som skapar och förmedlar kunskap. Med ett väl avvägt regelverk kan entreprenörskap och vinstintresse i högre grad bidra till kostnadseffektiva välfärdstjänster av hög kvalitet och till innovationer som bättre möter användarnas behov.

Artikeln är publicerad med öppen tillgång och kan läsas kostnadsfritt här.