Sysselsättnings- och löneeffekter av förändrade arbetsgivaravgifter för unga

Den senaste tidens höga invandrings- och ungdomsarbetslöshet innebär att Europa i allmänhet, och Sverige i synnerhet, står inför mycket stora arbetsmarknadspolitiska utmaningar. I det här sammanhanget är servicenäringarna, såsom detaljhandel, betydelsefulla eftersom dessa branscher utgör potentiella instegsbranscher för marginaliserade individer som ännu inte fått fotfäste på arbetsmarknaden. Ett sätt att öka arbetskraftsefterfrågan i dessa branscher är att sänka arbetsgivaravgifterna, något som politiker har varit ovilliga att göra eftersom det finns en uppfattning att en sådan reform i huvudsak påverkar lönerna och att effekten på sysselsättningen är negligerbar.

Syftet med detta projekt är att närmare studera hur förändrade arbetsgivaravgifter för unga påverkar antalet anställda, antalet arbetade timmar, kontrakterade löner och lönens sammansättning för de individer som är anställda i de arbetskraftsintensiva tjänstebranscherna. Till skillnad från tidigare studier kan vi urskilja effekten av förändrade arbetsgivaravgifter på arbetstagarnas kontrakterade löner, respektive antalet arbetade timmar. Det är av stor betydelse eftersom en effekt på antalet arbetade timmar bland den befintliga personalen är en sysselsättningseffekt, inte en löneeffekt. Denna sysselsättningseffekt kan vara av stor betydelse för arbetstagare som arbetar deltid och har problem med att etablera sig på arbetsmarknaden.

Genom tillgång till en lång undersökningsperiod kan vi också studera om effekten av sänkta respektive höjda arbetsgivaravgifter skiljer sig åt, vilket inte tidigare har analyserats. Projektet bidrar därmed med ny kunskap om bakomliggande anpassningsmekanismer som påverkar effektiviteten av reformer som minskar företagens arbetskraftskostnader.

Projektdeltagare: Niklas Rudholm, Handelns Forskningsinstitut, Niklas Elert, Handelns Forskningsinstitut och Hans Seerar Westerberg, Handelns Forskningsinstitut.