Den slopade revisionsplikten för små bolag: En granskning av granskarnas rapporter

Revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige slopades år 2010  i syfte att minska företagens administrativa kostnader och regelbörda. Reformen innebar att mindre bolag fick möjlighet att själva välja om de ville anlita revisor, under förutsättning att de inte översteg vissa gränsvärden för omsättning, balansomslutning och antal anställda. Rapporter från myndigheter som undersökt denna reform visar resultat som tyder på att reformen lett till ökad brottslighet och minskad tillväxt bland småföretag. Därav föreslår myndigheterna att revisionsplikten bör återföras. 

Genom en systematisk genomgång och metodkritisk analys av tre centrala rapporter – två från Ekobrottsmyndigheten (2016 och 2020) och en från Riksrevisionen (2017) – granskar vi hur dessa studier har tolkat sina resultat, vilka antaganden de bygger på och om deras slutsatser är statistiskt underbyggda. Vi kombinerar ekonomisk teori med empirisk metodgranskning för att bedöma reformens effekter på småföretagens villkor.

Syftet är att bidra med en mer balanserad och vetenskapligt grundad förståelse av hur den slopade revisionsplikten påverkar småföretagens ekonomi och regelefterlevnad. Genom att utvärdera de empiriska beläggen för påståenden om ökad brottslighet och minskad tillväxt skapar projektet ett bättre underlag för framtida policybeslut om revisionsplikten och företagens regelbörda.

Projektet fokuserar på att besvara följande frågor:

1. Finns det empiriskt stöd för att avskaffandet av revisionsplikten lett till ökad ekonomisk brottslighet?
2. Hur robusta är de metoder och data som tidigare myndighetsrapporter har använt för att dra sina slutsatser?

Projektmedlemmar: Sven-Olov Daunfeldt, Handelns Forskningsinstitut; Niklas Rudholm, Handelns Forskningsinstitut

Läs den färdiga rapporten här.