21 June, 2023

Intervju i Kauppalehti med Oana Mihaescu

HFI:s forskningschef Oana Mihaescu intervjuas i den finska tidningen Kauppalehti om bilar i innerstaden och stadsutveckling. Nedan följer en översättning av artikeln: 

 

I centrala Stockholm, på Birger Jarlsgatan, är det inte alls ovanligt att se kö till Louis Vuitton, Chanel och andra lyxiga märkesbutiker på helgerna. Även om du inte får parkera på Birger Jarlsgatan eller närliggande sidogator.

 

I Sverige pågår det också en livlig debatt om huruvida bilar hör hemma i centrum eller inte, säger Oana Mihaescu.

 

Hon är forskningschef vid Handels forskningsinstitut och sitter även i styrelsen för Svenska stadskärnors förening. Föreningen har som mål att främja stadskärnornas attraktivitet.

 

Enligt Mihaescu är den främsta faktorn i attraktionskraften för en stadskärna mångfald. Inte nödvändigtvis mångfalden av människor, utan att centret har mångfald i byggnader, verksamheter och andra aktiviteter och miljöer för alla människor.

 

“Jag tycker att parkeringsplatser i centrum inte gör det särskilt attraktivt.”

 

Ett ännu hetare ämne än parkering i Sverige är just frågan om bilfria centrum. Mihaescu medger att frågan är svår och att det särskilt ur butiks- och restaurangsynpunkt är viktigt att varor kan levereras ända fram till dörren.

 

Trängselavgifter har använts i Stockholm sedan 2007. De har visat sig inte påverka omsättningen för butikerna. Detta kan också påverkas av att trängselavgifter inte tas ut på helger, då folk har mer tid att komma och handla.

 

“En bilfri stadskärna kan ha vissa positiva effekter på turism och handel. Men om bilar tas bort från stadskärnorna måste samtidigt tillgängligheten till stadskärnan ökas på andra sätt”, säger Mihaescu.

 

“Sedan finns det forskning som visar att de kunder som kör bil är också de som har störst köpkraft. Om bilar helt försvinner från gatorna kanske de väljer köpcentrum i stället.”

 

Och konkurrensen med köpcentrum är tuff. I Pohjola är väderförhållandena också sådana att de under halva året minskar attraktiviteten för att vandra runt i stadskärnan. Dessutom är folk ofta lata och köpcentrum är lätta att gå till. Man kan ta sig in direkt med bil, det är alltid varmt inne, öppettiderna är långa och allt finns på samma ställe, menar Mihaescu.

 

“Om man ska konkurrera med köpcentrum med samma saker kommer man inte vinna. Därför måste stadskärnan erbjuda något annorlunda, något unikt. Mer kultur, nöjen och restauranger.”

 

Som ett konkurrensmedel lyfter Mihaescu upp Business Improvement District-modellen. Det började i Toronto, Kanada 1970, varifrån det sedan dess har spridits över världen. Enkelt uttryckt handlar det om att fastighetsägare och företagare samlar in pengar i en gemensam pott, varifrån det genomförs projekt som till exempel syftar till att förstärka gatubilden.

 

I vissa delar av världen är betalningen av skattekaraktär. I länder med hög beskattning, som Finland och Sverige, är det inte direkt förvånande om butikerna har en skeptisk inställning till tilläggsbetalningar som används till sådant som egentligen skulle vara stadens ansvar.

 

“Å andra sidan har vi bevis på att det här fungerar och att det här kan locka nya kunder. I andra länder betraktas det här som en investering, en marknadsföringsinvestering”, säger Mihaescu.

 

Artikeln i sin helhet finns här.

Dela denna artikeln: