Den planerade miljözonen i centrala Stockholm skulle innebära långtgående begränsningar för vilka fordon som fick köra i området. För att undersöka konsekvenserna för det lokala näringslivet genomförde forskarna en enkät bland ägare och platschefer inom detaljhandel, restaurang och service, både inom och utanför den planerade zonen.

Ursprungligen var tanken att följa företagen före och efter att miljözonen infördes. Men efter den första enkätomgången pausades införandet och i maj 2025 upphävdes zonen helt. Det gav forskarna en möjlighet att istället studera hur företag reagerar på en reglering som förväntas träda i kraft men sedan dras tillbaka.

Resultaten visar att företagen inom den planerade miljözonen var mer skeptiska till zonens ekonomiska konsekvenser än företag utanför området. Samtidigt var de betydligt mer benägna att redan före det planerade införandet ha anpassat sin verksamhet, exempelvis genom förändrade leveranslösningar. När miljözonen senare upphävdes var företagen inom området också mer positiva till vad beslutet innebar för Stockholms ekonomiska utveckling.

Rapporten visar därmed att en reglering kan påverka företagens beslut redan innan den faktiskt träder i kraft. Om företag förväntar sig att nya regler ska införas kan de börja förändra sin logistik, sina investeringar och sin verksamhetsplanering i förväg. Ekonomiska konsekvenser kan därför uppstå även om regleringen senare ändras eller aldrig genomförs.

Som komplement jämför forskarna resultaten med företagens reaktioner på permanenteringen av delar av gågatuområdet i SOFO på Södermalm. Där var företagen i det berörda området mer positiva till åtgärden. Resultaten pekar på att företagens reaktioner på trafik- och miljöåtgärder beror på hur åtgärderna utformas och hur väl de passar det lokala näringslivets förutsättningar.

Rapporten Miljözoners effekter på näringslivet: Stockholmsfallet som aldrig blev av kan du läsa här.