3 September, 2026
Algoritmprissättning breder ut sig – men främst bland stora aktörer
Algoritmer används i allt större utsträckning för att automatiskt sätta priser inom e-handeln. En ny studie av Charlie Lindgren, Ross May, Niklas Rudholm och Kenneth Carling visar att 4,5 procent av återförsäljarna i det studerade urvalet sannolikt använder algoritmprissättning. Användningen är dock betydligt vanligare än så bland större och mer etablerade aktörer. Studien, A heuristic for identifying algorithmic pricing in low-resolution price data, har nu publicerats i International Journal of Engineering Business Management.
I artikeln utvecklar forskarna en ny metod för att identifiera företag som sannolikt använder algoritmer för att sätta sina priser. Metoden utgår från hur ofta ett företag ändrar sina priser i kombination med hur stor och varaktig närvaro företaget har på marknaden. Till skillnad från tidigare metoder kan den användas på dagliga prisobservationer, vilket är den typ av data som forskare och konkurrensmyndigheter ofta har tillgång till.
Studien bygger på prisdata från Prisjakt för över 10 000 kombinationer av återförsäljare och produktkategorier i sju länder och 16 produktkategorier under perioden juli 2021–december 2022. I hela urvalet klassificeras omkring 4,5 procent som sannolika användare av algoritmprissättning. Forskarna betonar samtidigt att andelen bör betraktas som en nedre gräns, eftersom dagliga prisobservationer inte fångar prisförändringar som sker inom ett och samma dygn.
Algoritmprissättning visar sig vara betydligt vanligare bland större och mer etablerade återförsäljare. När forskarna avgränsar urvalet för att bättre motsvara den typ av företag som ingick i en tidigare undersökning från den norska konkurrensmyndigheten ligger resultaten också nära varandra. I den norska undersökningen uppgav omkring 20 procent av företagen att de använde någon form av algoritmprissättning. Resultaten visar därmed att vilka företag som studeras har stor betydelse för bilden av hur utbredd algoritmprissättningen är.
Algoritmprissättning förekommer i samtliga sju länder i studien och är särskilt utbredd inom konsumentelektronik. Att kunna identifiera vilka företag som sannolikt använder algoritmer är också viktigt ur ett konkurrensperspektiv. Automatiserad prissättning har bland annat väckt frågor om risken för prissamordning. Den nya metoden kan därför användas som ett första verktyg för att identifiera marknader och företag som kan behöva undersökas närmare.
Artikeln är publicerad med öppen tillgång i International Journal of Engineering Business Management och kan läsas kostnadsfritt här.
Studien är finansierad av Hakon Swenson Stiftelsen och Konkurrensverket.