Forskningsstudier förlitar sig på bristfälliga mått för att mäta skatteundandragande.
 
Problemet är särskilt vanligt när man försöker analysera reformer som påverkar företag olika beroende på deras storlek.
 
Ett exempel är studier av hur avskaffandet av revisionsplikten 2010 påverkat företagens skatteundandragande. Ett mått som använts för att studera just den reformen är den så kallade skattebördan. Den beräknas som företagets skatteinbetalningar i förhållande till dess totala tillgångar under föregående år. När företag växer över tid kommer skattebördan således att uppvisa en negativ trend, även om företagets skatteinbetalningar som en andel av vinsten (skattebasen) är oförändrad. Problemet förvärras av att mindre företag dessutom tenderar att växa snabbare än större företag, den negativa trenden i skattebördan blir då också mera uttalad för mindre företag.
 
När man då jämfört utvecklingen av skattebördan efter reformens införande för de mindre företag som givits undantag från revisionsplikten med de större företag som fortfarande lyder under obligatoriet har man misstagit vad som egentligen är skillnader i tillväxt för förändringar i företagens skatteundandragande.
 
Detta diskuteras i en fördjupningsartikel i tidningen Balans, baserad på forskning vid Handelns forskningsinstitut om företags skatteundandragande. Artikeln i Balans hittar du här.
 
Artikeln i Balans är en del i HFIs pågående forskning om den reformerade revisionsplikten. Tidigare rapporter och artiklar hittar ni via länkarna nedan.
 
Rapport nummer 2025:1 vid Handelns forskningsinstitut. Du kan läsa den här.
 
HFI Working Paper No. 41 hittar du här.
 
Tidigare publicerade vetenskapliga artiklar om den reformerade revisonsplikten finns att läsa här och här.
 
Den tidigare rapporten om reformens inverkan på ekonomisk brottslighet hittar ni här.