Lönesättningsmakt och minimilöner

Detta forskningsprojekt undersöker om teorier som betonar att arbetsgivare har lönesättningsmakt är användbar för att förstå sambandet mellan avtalsbestämda ingångslöner och sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden. Av särskilt intresse är en prediktion från den sortens teorier att det, under vissa omständigheter, är möjligt att höja ingångslöner och andra minimilöner utan att det får negativa konsekvenser för sysselsättningen. För att kasta ljus över frågan gör vi en litteraturöversikt av resultat som rapporteras i vetenskapliga studier i Sverige och sju andra europeiska länder. Precis som Sverige har fem av dessa länder ingångslöner som bestäms genom kollektivavtalsförhandlingar mellan fack och arbetsgivare, medan två har lagstiftade minimilöner. 

I översikten redogör vi för:

1. Studier som mäter arbetsgivarnas (teoretiska och faktiska) lönesättningsmakt.
2. Studier som skattar ingångslöners och minimilöners sysselsättningseffekter.

Projektmedlemmar:  Niklas Elert, Handelns Forskningsinstitut; Hans Seerar Westerberg, Handelns Forskningsinstitut

Läs den slutgiltiga rapporten här.