Effekten av antal budgivare på sannolikheten för prissamordningar

Baserat på analyser av beslut kring företagsfusioner tagna av Europeiska kommissionen drar vissa forskare slutsatsen att kommissionen tror att samordningar (tacit collusions) är ovanliga och främst förekommer på marknader med endast två företag. Experimentella studier har dock flera svagheter. En är att deltagarnas erfarenhet och kunskap kan vara avsevärt mindre än hos beslutsfattare på verkliga marknader, och konkurrensen blir svagare ju mer erfarna spelarna är. Det är därför viktigt att på verkliga marknader studera hur risken för samordning beror på antalet företag. Det verkar som att det saknas sådana studier, då de tidigare empiriska studier av samordningar som finns har valt att endast studera en marknad eller haft problem med att avgränsa de relevanta marknaderna. Genom att studera den svenska generikamarknaden som består av över tusen väl avgränsade delmarknader med varierande antal företag kan detta projekt bidra till att fylla detta tomrum.

På den svenska generikamarknaden (d.v.s. den del av läkemedelsmarknaden som inte skyddas av patent) är priserna per dygnsdos i genomsnitt mer än dubbelt så höga i utbytesgrupper med få företag jämfört med utbytesgrupper med många företag (Granlund och Bergman, 2018). Det mycket starka sambandet mellan pris och antalet företag kan bero på att det är relativt lätt för företag att samordna sina priser när marknaden är organiserad som den svenska generikamarknaden med konkurrens främst i priser (som dessutom är lika över hela landet), med korta prisperioder (en månad), och ofta relativt få budgivare på enskilda delmarknader (Granlund och Rudholm, 2018). Eftersom det kan förväntas ett relativt stort antal prissamordningar bedömer forskarna i projektet att man kommer att kunna skatta sambandet mellan antal budgivare och sannolikheten för prissamordningar med stor precision.

Den enda studie som hittills fokuserat på prissamordningar på generikamarknaden är masteruppsatsen Cletus (2016). Cletus nyttjar en metod som kräver lite information och därmed kan användas på ett stort antal marknader, och som inte tidigare använts för att screena marknader för misstänkta prissamordningar. I en femtedel av de undersökta utbytesgrupperna misstänkte Cletus att prissamordningar hade förekommit, eftersom de hade budmönstren (Bi) som har låg sannolikhet att uppstå vid konkurrens (K), d.v.s. eftersom Pr(Bi|K) var låg. En del budmönster kan dock vara osannolika både vid konkurrens och vid prissamordningar och därför säga lite om marknadens funktionssätt. Av bland annat denna anledning kan Cletus resultat inte användas för att på ett korrekt sätt beräkna exempelvis väntevärden för antalet prissamordningar och dess merkostnader eller hur antalet budgivare påverkar sannolikheten för samordningar. Sådana beräkningar måste istället utgå från sannolikheten att en samordning (S) förekommer givet det budmönster som observerats, d.v.s. Pr(S|Bi). Även Bergman m.fl., (2017) och Janssen (2018) berör riskerna för prissamordning på den svenska generikamarknaden. Dessa studier identifierar dynamiska prismönster, som kan indikera att prissamordning förekommer, men de har även hög sannolikhet att uppstå vid oberoende prissättning mellan konkurrerande företag.

Syftet med detta projekt är att bidra till den tidigare litteraturen genom att:

• beräkna sannolikheten att ett visst företag deltar i en prissamordning på en viss marknad en given månad utifrån deras avgivna prisbud. 
• estimera de merkostnader som prissamordningar orsakat på den svenska generikamarknaden, och 
• estimera den kausala effekten av antal budgivare på sannolikheten för att en prissamordning förekommer.

Vid projektets genomförande kommer det utgås från metoden i Cletus (2016), men utveckla den på primärt fyra sätt:

1. Nyttja Pr(Bi|K), andra sannolikheter, samt Bayes formel för att beräkna den omvända betingade sannolikheten Pr(K|Bi), vilket i sin tur ger Pr(S|Bi) = 1 – Pr(K|Bi).
2. Nyttja rullande fönster istället för fasta fyra- eller sexmånaderperioder för att kunna identifiera troliga start- och slutmånader för samordningar.
3. Göra metoden tillämplig även när budgivarna inte är identiska, och 
4. när företagen kan ha incitament till dynamisk prissättning även i frånvaro av prissamordning (exempelvis pga. vanebildning i konsumtionen, eller att de har för litet lager för att vara billigast flera månader i rad).

Projektdeltagare: Niklas Rudholm, Handelns Forskningsinstitut, David Granlund, Umeå Universitet.