Lagkrav på hållbarhetsrapportering kan få effekter även utanför den grupp av företag som reglerna gäller. En nypublicerad studie av Asif M. Huq, Fredrik Hartwig, Wensong Bai och Niklas Rudholm visar att mindre börsnoterade företag som låg nära gränsen för att omfattas av rapporteringskraven ökade sin rapportering, trots att de inte var skyldiga att göra det.

Studien undersöker Sveriges införande av EUs direktiv om icke-finansiell rapportering, NFRD. Forskarna använder reformen som ett naturligt experiment och analyserar manuellt insamlade års- och hållbarhetsrapporter. Resultaten visar att små och medelstora börsnoterade företag strax under lagens storleksgränser också ökade sin hållbarhetsrapportering efter reformen. Ökningen var särskilt stor bland företag som tidigare hade rapporterat i liten utsträckning.

Överspillningseffekten innebär en utmaning när lagstiftningen ska utvärderas. Om företag som inte omfattas av kraven används som kontrollgrupp, trots att även deras rapportering ökar på grund av reformen, underskattas lagstiftningens effekt.

Resultaten pekar också på en ekonomisk konsekvens: de mindre företag som beslutsfattarna ville undanta med hänsyn till rapporteringskostnaderna kan ändå komma att bära sådana kostnader. Att stå utanför det formella rapporteringstvånget innebär alltså inte nödvändigtvis att företaget undgår regleringens kostnader.

En möjlig förklaring till dessa resultat är att gränserna för vilka företag som omfattas också påverkar förväntningarna på företagen som ligger strax utanför. Ökad synlighet, krav från intressenter och osäkerhet om framtida rapporteringsskyldighet kan bidra till att dessa företag också anpassar sig.

Studien är publicerad i Journal of Accounting & Organizational Change och kan läsas här.