Arbetslöshet mäter endast dem som är aktivt arbetssökande. De som inte söker arbete och står helt utanför arbetskraften syns inte i arbetslöshetsstatistiken. Därför kan länder med låg officiell arbetslöshet bland flyktingar ändå ha stora integrationsproblem om många står utanför arbetsmarknaden.
 
Nu finns Özge Öners och Hans Seerar Westerbergs analys “How Well Can the EU Labour Markets Absorb Refugee Immigrants” tillgänglig på engelska i boken “The Depth and Size of the European Union in a Time of War”.
 
I avsnittet visas att Sverige har en mycket hög arbetslöshet bland flyktingar (23 %), medan länder som Tyskland och Nederländerna ligger under 10 %. En betydande andel av flyktingarna står däremot helt utanför arbetskraften. Om man slår ihop de arbetslösa och dem som står utanför arbetsmarknaden får man en annan bild: i länder som Cypern, Nederländerna och Belgien är över hälften av flyktinginvandrarna utan arbete. Italien, Spanien och Österrike utmärker sig genom att en låg andel flyktinginvandrare är utan arbete jämfört med andra länder. Sverige ligger i linje med EU-snittet, men andelen flyktingar utan arbete är högre än andelen utan arbete i totalbefolkningen.
 
Öner och Westerberg diskuterar också:
 
• Arbetsdefinitionens begränsningar: I EU:s statistik räknas en person som sysselsatt om denne har arbetat minst en timme under en referensvecka. Detta innebär att även mycket marginell sysselsättning registreras som arbete, vilket kan ge en orimligt positiv bild av arbetsmarknadsintegrationen.
 
• Den långa vägen till självförsörjning: I länder som Sverige tar det i genomsnitt ett decennium för flyktingar att nå en stabil arbetsmarknadsposition och uppnå självförsörjning.
 
• Policyrekommendationer: Författarna föreslår att EU:s medlemsländer bör bli bättre på att tillvarata flyktingars kompetenser och skapa mer inkluderande arbetsmarknader. Detta skulle inte bara gynna integrationen, utan även stärka EU:s ekonomiska konkurrenskraft och innovationsförmåga.
 
Boken i sin helhet går att ladda ner här.