Konkurrens och valfrihet har länge setts som nycklar till bättre kvalitet och mer innovation i välfärden. Men i en ny artikel publicerad i Public Finance Review visar Niklas Elert och Magnus Henrekson (IFN) att marknadslösningar inom skola, vård och omsorg sällan når sin fulla potential utan rätt institutionella förutsättningar.

Många länder har under de senaste decennierna infört marknadsliknande system inom offentlig verksamhet för att stimulera entreprenörskap, innovation och kvalitetsutveckling. Trots detta har resultaten ofta varit mer begränsade än väntat. Konkurrens och förekomsten av vinstdrivande aktörer är viktiga förutsättningar, men de är inte tillräckliga i sig.

I denna studie använder forskarna tre klassiska entreprenörskapsteorier för att analysera hur entreprenörskap fungerar på välfärdsmarknader. Analysen visar att typiska inslag i dagens system, såsom fasta ersättningsnivåer, detaljerade processkrav och bristfälliga kvalitetsmått, ofta begränsar möjligheterna för entreprenörer att utveckla nya lösningar och förbättra verksamheten.

Forskarna menar att välfärdsmarknader behöver kompletteras med institutioner som stärker kunskapsskapande och kunskapsspridning. Särskilt viktigt är att brukare får bättre möjligheter att bedöma kvalitet och fatta välgrundade val, samtidigt som utförare får tydligare signaler om vilka tjänster som efterfrågas.

Bland de reformer som lyfts fram finns förbättrade resultatmått, stärkt valfrihet och mer effektiva system för att hantera verksamheter som inte lever upp till kvalitetskraven utan att brukare drabbas i onödan.

Enligt författarna är slutsatsen tydlig: om kvasi-marknader ska kunna leverera den innovation och kvalitetsutveckling som förespråkarna hoppas på krävs mer än bara konkurrens. Det krävs också ett institutionellt ramverk som hjälper både producenter och användare att skapa, sprida och använda relevant kunskap.

Läs den vetenskapliga artikeln här.