Under det senaste decenniet har många städer arbetat aktivt med att återta det urbana rummet för fotgängare, i syfte att skapa en bättre balans mellan handel, trafik och offentliga rum. Men gör fler och längre gågator verkligen staden mer attraktiv?

En ny vetenskaplig artikel av Oana Mihaescu, nu publicerad i tidskriften Town Planning Review, visar att utvecklingen av gågator är förknippad med tydliga förändringar i fastighetspriser i deras närområde.

Studien visar att en ökning med 10 meter i gågatulängd leder till cirka 3 procent högre priser på bostadsfastigheter och omkring 10 procent högre priser på kommersiella fastigheter inom 500 meter från den nya gågatan. Effekten motsvarar ungefär 900 kronor mer per kvadratmeter för både bostäder och kommersiella lokaler.

Studien bygger på en difference-in-differences-analys av kvadratmeterpriser för bostäder och kommersiella fastigheter, vilka används som indikatorer för platsens attraktivitet. Om gågator attraherar fler besökare blir de särskilt attraktiva för företag som vill öka sin försäljning. Eftersom både företag och boende tenderar att söka sig till sådana levande stadsmiljöer ökar efterfrågan på både kommersiella och bostadsfastigheter. När utbudet samtidigt är relativt konstant kan detta leda till stigande priser.

Samtidigt pekar studien på möjliga bieffekter. När fastighetspriserna stiger kan det bidra till kommersiell gentrifiering, där endast företag med hög betalningsförmåga har möjlighet att stanna kvar längs gågatorna.

Denna studie har möjliggjorts genom finansiering från Hakon Swenson Stiftelsen (anslagsnummer 2020005).

Läs artikeln här.