Arbetskraftskostnadens effekt på instegsjobben

Forskningsprojektet undersöker om en sänkning av arbetskraftskostnaderna för arbetsgivarna leder till fler instegsjobb, eller om detta snarare är en ineffektiv åtgärd för att minska utanförskapet på arbetsmarknaden.  Syftet är att analysera om instegsjobben bidrar till att korta vägen till arbete och egen försörjning.

Projektet fokuserar särskilt på att besvara följande frågor:

1. Ökade de detaljhandlare som fick relativt stora kostnadsbesparingar antalet nyanställningar och antalet arbetade timmar? 
2. Ledde kostnadsbesparingen till att detaljhandlarna ökade antalet nyanställda som arbetade till rådande ingångslöner, eller valde de att anställa arbetstagare till löner som översteg ingångslönen? 
3. Ledde kostnadsbesparingen till att detaljhandlarna ökade antalet arbetade timmar för de som hade en lön i närheten av en förhandlad ingångslön? 
4. Skiljer sig sysselsättningseffekten åt för arbetstagare som är timanställda respektive månadsanställda i detaljhandeln?

Detta görs genom att studera sysselsättningseffekterna när arbetsgivaravgifterna för unga sänktes i Sverige år 2007. Denna reform innebar att arbetskraftskostnaderna sänktes i direkt relation till lönekostnaderna för alla anställda som var 19–25 år under reformåret. Företagare som hade höga lönekostnader för unga fick därmed en stor kostnadsbesparing jämfört med de företagare som hade få unga anställda.

Studien bidrar med ny kunskap om hur ekonomiska incitament och politiska reformer kan underlätta vägen till arbete för utrikes födda och lågutbildade. Genom att belysa vad som kännetecknar effektiva subventionerade anställningar ger projektet ett underlag för framtida arbetsmarknadspolitiska beslut.

Projektmedlemmar: Sven-Olov Daunfeldt, Handelns Forskningsinstitut; Anton Gidehag, Handelns Forskningsinstitut; Hans Seerar Westerberg, Handelns Forskningsinstitut

Lär den färdiga rapporten här.