Detta beror på att sänkningen inte enbart omfattade nyanställda, utan även de unga som var anställda när reformen genomfördes. De företagare som hade många unga anställda kunde därmed få en relativt stor sänkning av arbetskraftskostnaderna. Denna besparing kunde de dels använda för att anställa unga arbetstagare som blivit relativt sett billigare (substitutionseffekt) och dels för att anställa mer seniora arbetstagare som inte omfattades av reformen (skaleffekt).

Resultaten från studien visar att de företag som fick stora sänkningar av arbetskraftskostnaderna anställde signifikant fler arbetstagare jämfört med de företag som fick marginella sänkningar, eller ingen sänkning alls. Totalt skapade reformen 18 100 nya arbetstillfällen, vilket kan jämföras med beräkningarna på 6 000 – 10 000 nya jobb i tidigare studier.

“Våra resultat visar att tidigare undersökningar har underskattat sysselsättningseffekten av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga. Sänkta arbetskraftskostnader kan vara ett effektivt sätt att underlätta arbetsmarknadsetableringen för arbetstagare som har svårigheter att få en anställning, men sänkningen måste vara relativt stor för att få avsedd effekt”, säger professor Sven-Olov Daunfeldt.

Den vetenskapliga studien (på engelska) kan laddas ned här

För mer information om rapporten vänligen kontakta professor Sven-Olov Daunfeldt.