Alternativa matnätverk i Sverige

Sverige är ett av de länder i världen där det både konsumeras och produceras mest ekologiska livsmedel och det finns ett ökande intresse för och efterfrågan på ekologisk och närproducerad mat. Samtidigt är ett minskande antal livsmedelsbutiker på landsbygden en av urbaniseringens största effekter. Denna utveckling ser dock olika ut i olika delar av landet, där vissa platser inte upplevt lika stor nedgång som andra. Parallellt med att många livsmedelsbutiker i rurala delar av landet läggs ned så ser vi också att det växer fram gårdsbutiker, caféer och restauranger med anknytning till jordbruk i vissa landsbygdsområden. I denna studie fokuserar vi på den här typen av verksamhet som i forskningslitteraturen går under beteckningen Alternative Food Networks (AFNs). Vi kommer att undersöka dels var etableringen av AFNs sker, men också hur viktig närheten till urbana miljöer är och vilken typ av regioner och jordbruk som har bäst möjligheter att utnyttja den nya trenden. Dessutom kommer vi att analysera kopplingen mellan framväxten av AFNs och förekomsten av traditionella återförsäljare av livsmedel.

Begreppet AFNs beskriver alltså en ny typ av matdistribution som karakteriseras av korta leverantörskedjor där kunderna ges möjlighet till att köpa mat direkt av bonden som producerat den. De kan dock också ses på som en återkomst av de traditionella bondgårdsbutiker som tidigare var vanliga på landsbygden. Tidigare forskning har visat att framväxten av AFNs kan bidra till att göra rurala miljöer mer attraktiva för boende, arbetstagare och turister och därmed vända negativa trender som till exempel befolkningsminskning. Den internationella forskningen på AFNs växer, men i den svenska kontexten är AFNs fortfarande ett väldigt understuderat fenomen. Det finns ingen tidigare svensk studie som undersöker AFNs på ett systematiskt vis.

Projektet har en tvärvetenskaplig ansats där våra teoretiska utgångspunkter hämtas från applicerad geografi, nationalekonomi och analytisk sociologi.Vi kommer att använda oss av både kvantitativ och kvalitativ metod. I den kvantitativa delen av studien kommer vi att använda oss av registerdata från Jordbruksverket kombinerat med befolkningsdata på individnivå och beskrivande data över lokalsamhällen. Med hjälp av regressionsmodeller och matchningsmodeller kommer vi både att kunna analysera vilka faktorer som bidrar till etableringen av AFNs samt hur dessa kan bidra till att göra de rurala miljöerna mer attraktiva. I den kvalitativa delen av projektet kommer vi att genomföra en intervjustudie med individer som driver gårdsbutiker, caféer och restauranger med anknytning till jordbruk samt andra intressenter som till exempel ägare av lokala livsmedelsbutiker och företrädare för statliga myndigheter och lokala intresseorganisationer. Intervjudata kommer att användas för att belysa möjligheter och utmaningar med att bedriva den här typen av verksamhet.

Projektet kommer att drivas i två år av forskare från Handelns forskningsinstitut (HFI), Lunds universitet, Marie Cederschiölds högskola och Universitetet i Cambridge. Målet är att skriva tre vetenskapliga artiklar men också att nå ut till beslutsfattare och en bredare publik med rapporter och Policy Briefs.

Projektmedlemmar: Özge Öner, Handelns Forskningsinstitut, Olga Lark, Lunds Universitet, Ebba Henrekson, Handelshögskolan i Stockholm.